Ja, vad säger man?

Nu har jag lite tid över och tänkte ge en raport. Kira är tillbaka lämnad. Och det är nog bra. För när jag tänker efter, så alla hennes grejjer som hon visade när hon bodde här (förutom allergi varningen) var inga kul grejjer. Hon vaktade nämnligen mig, så om en annan hund kom nära så högg hon i luften för att hålla dom på avstånd och om jag ingrep i den situationen så tittade hon mig i ögonen och försökte hugga mig i ansiktet. Hmm, där funkade inte riktigt kärlek och positiv förstärkning... Och så var hon så elak mot Boppis. Hon blockerade vägen för Boppan hela tiden, och gjorde utfall om Boppan inte accepterade att hon inte fick vara i samma rum som sin familj. Och när man lämnade henne ensam så var Kira både högt och lågt, på bänkar och bord och stal mat och grejjade.
Och hur positiv jag än har försökt vara ang Kira och bara sett allt hennes bra så insåg jag att det håller inte, det som var. Jag har inte energin eller kunskapen att veta hur jag skulle lösa hennes grejjer då jag aldrig i hela mitt liv har blivitt behandlad så av ett djur. Men jag hoppas att dom hittar en bättre och kunnigare ägare till henne som kan lösa fallet Kira.
Men det absolut värsta med hela grejen är hur dom förra ägarna var. Kvinnan var väldigt taggig mot oss, så mamma ansåg att jag inte fick följa med ifall hon skulle vräka ur sig en massa dumt som jag bara skulle ta åt mig. Så jag fick stanna hemma. Och mamma åkte dit och var medgörlig. Vi hade kommit fram till att vi skulle få 80% av pengarna tillbaka och det var helt okej. Eftersom dom sålde henne för att dom hade fått gå ner i tjänst båda två, så har jag verkligen förståelse för att dom pengarna hade börjat gå åt. Så dom lämnade hunden och så åkte kvinnan och mamma iväg till en postlåda och lade på brevet som innehöll blanketten där jag skrev över ägarskapet på dom. Och så fick mamma en näve pengar och så åkte dom iväg. Det visade sig då att det bara var 50% av pengarna. Och det hade också vart helt okej om dom bara hade sagt någonting. Jag vet att man har det knapert ibland och jag hade haft förståelse om dom sa att det hade blivit oförutsedda avgifter och dom hade verkligen inte mer pengar än så. Men att bara ge en näve pengar och sen åka sin kos det är däremot inte okej. Då blir jag besviken. För dom hade undanhållt en hel del ang Kira som vi fick reda på den bittra vägen. Och redan där blir man lite irriterad och sen det med pengarna. Nej.. Det är inte så man gör när man gör affärer.
Visserligen är jag säker väldigt naiv och godtrogen när det gäller det mesta och dom flesta, och detta är nog ganska vanligt. Men jag blir besviken och irriterad endå!

Och mer då? Jo jag har deltagare nog för en projekt kurs! Så nu planerar jag och skissar på övningar som aldrig förr! Och det är jätte roligt.. Och spännande.!
Men nu ska jag äta lunch och jobba vidare.
Må så gott ni bara kan!